Visar inlägg med etikett livet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett livet. Visa alla inlägg

tisdag 7 maj 2013

Då var den äntligen här

våren alltså som så länge lyst med sin frånvaro. Magnolian utanför vårt sovrum, börja så sakteliga blomma och livet känns mycket enklare!

lördag 6 april 2013

Så är det sagt



Jaha vad säger man...denna bok ska läsas enligt min söte lille doktor! Då är det väl bara till att göra det. Kanske kan jag bli några tips klokare som gör livet lite enklare för en liten "tokig mamma". 

söndag 24 februari 2013

New York










 

Vi åkte dit 2011 för att gå på vänners bröllop. Till staden som aldrig sover med ett myller av allting, en underbar stad och en fantastisk upplevelse och jag hoppas att snart få åka dit igen.

tisdag 29 januari 2013

Detaljer



 










Här kommer lite detaljer från vårt hem. Just nu känns livet lite hoppsan, hejsan, upp och ner, hit och dit...

tisdag 22 januari 2013

Tiden flyger iväg

Vad hände? Med tiden menar jag! Nyss var dom små och livet var lätt kaotiskt men samtidigt helt underbart, barnmässigt sätt! Många stunder flyter minnena samman, jag hann inte med på det sättet jag hade velat och nu kan jag inte få tiden tillbaka...Fast jag försöker kompensera det nu med mycket kärlek och uppmärksamhet. Jag har många gånger undrat om det är för sent men intalat mig själv att det aldrig kan bli för sent att slösa kärlek! Nu är dom stora med sina personligheter och andra val än att alltid finnas vid sin mammas sida. Men jag älskar se dom utvecklas, vilka vägar dom väljer samtidigt som jag alltid kommer stå vid deras sida och finnas där när dom behöver mig. Och jag känner mig behövd av både stor och liten och det är den fantastiska känslan av att - vara mamma!

tisdag 8 januari 2013

Mina älskade

Alla mina fina - det allra viktigaste i mitt liv och jag blir kär varje gång jag ser dom...
















lördag 5 januari 2013

Här bor den stora "lilla" kloka flickan L


Lite bilder från en älskad 17-årings rum...det finns inte många nya saker i hennes rum och jag älskar hennes recycling tänk!

tisdag 4 december 2012

Vad jag känner är min samhällsplikt

Reine och jag bestämde oss för att göra en insats, om än liten.
På söndag kommer vi att lämna två julklappar till detta fantastiska intiativtagande-

Julen är en tid då vi samlas i värmen, äter gott och ger varandra gåvor. Det finns dock många i vårt samhälle som julen ser helt annorlunda ut för. Därför uppmanar jag er att byta ut en av alla de klappar du tänkt köpa, och istället skänka något till en hemlös.

Detta evenemang är en insamling av julklappar från Karlskrona, till evenemanget "Byt ut EN julklapp mot en gåva till en hemlös KALMAR Byt ut En julklapp mot en gåva till en hemlös. Du kanske vill bidra, men inte har möjlighet att själv ta dig til

l Kalmar?

Gåvorna kommer att samlas in i Karlskrona för att sedan transporteras till Kalmar Stadsmission. Insamlingen av klappar kommer att ske söndagen den 9/12 kl. 12-20 på Hantverkaregatan 34 i Karlskrona.

Tanken var från början att skänka till de hemlösa i Karlskrona, men efter kontakt med båda kommun och kyrka verkar det svårt då det inte finns någon stadsmission, soppkök eller annan verksamhet där just hemlösa samlas i Karlskrona. Därför har vi valt att skänka till Kalmar Stadsmission, med förhoppning att vara ute i bättre tid nästa år för att hinna organisera något i Karlskrona.

Byt ut en julklapp mot en gåva till en hemlös, och bjud in dina vänner att göra detsamma!



Detta är något som alla kan göra, vad vet vi en dag kanske vi själva hamnar där!

Läs, lyssna och dela gärna

onsdag 28 november 2012

Kan man bli snäll av dessa...

För det behöver jag... den senaste tiden har jag tappat bort all min snällhet och har varit en riktig bitch här hemma - helt oacceptabelt. Utan ursäkt, anledning eller förklaring. Pepparkakorna hjälper nog inte utan här får det bli ordning på torpet. Att jag emellanåt har så svårt att vårda de som betyder mest för mig. En stor sorg i mitt hjärta.

torsdag 22 november 2012

Jag är fascinerad

över dagens ungdom! Jag kan ju förstås bara tala för det ungdomar som finns i min omgivning. Dessa omtänksamma trygga flickor och pojkar som vet vad de vill och även om de inte just nu vet det så är dom trygga i sig själva! Dom har sin egna åsikt men respekterar att andra har sin. De är engagerade i samhället, har en åsikt gällande politik,miljömedvetna,kreativa,öppna för etnicitet,integration,olika sexuella läggningar och över att alla ska få vara sig själva! Jag önskar att jag i min ungdom hade haft hälften av denna självsäkerhet, åsiktsfrihet och vågat klä mig som jag ville, men det gjorde jag inte, jag var en som följde mängden och försökte härma så gott jag kunde.( jag känner fortfarande vid 44 års ålder mig ibland väldigt osäker.) Jag är stolt över att vara mamma till min 17-åriga dotter med alla hennes tankar över att jorden kan bli en bra plats att leva på om vi alla drar vårt strå till stacken. Nu är hon tonåring och agerar därefter emellanåt och det är tur...men hon är så klok att jag förundras över att jag kunde skapa denna sköna böna!
(och visst är hon fin min egna lilla "catwoman"!)

söndag 18 november 2012

En liten morgontur

i mitt älskade lilla Rödebyspår. Attans så jobbigt men värt all möda när rundan väl var slut. Att jag är där igen är tack vare denna sköna böna Frida, utan henne hade jag fortfarande suttit och väntat på inspirationen i soffan....

lördag 17 november 2012

Min första lilla bebis

Jag minns det som igår den där sommardagen i augusti! Det var 27 grader ute, jag var 27 år gammal och uppblåst som en enda stor ballong fylld med bebis och vatten.... Efter 14 timmar kom den finaste lilla bebisen till mig. Och nu 17 år senare är hon fortfarande det allra finaste och jag blir kär varje gång jag ser henne! 

fredag 9 november 2012

Pappa och jag

Någon gång i slutet av 60-talet...jag vet att det är längesedan ...nu kanske jag sticker ut hakan när jag visar en bild på far och dotter som badar. I dagens läge skulle säkert bilden anses som olämplig, vi var ju nakna!( fast i vår familj så badar vi nakna...)
Pappa,du min lilla pappa som dog för snart två år sedan. Vi hade mycket otalt och var inte speciellt såta vänner nej snarare ovänner! Eller det var nog mest jag som var ovän, besviken och ledsen. Trots det finns det dagar då jag saknar dig oerhört mycket och känner en stor sorg i mitt hjärta att vi aldrig kunde komma varandra nära!