söndag 18 november 2012

En liten morgontur

i mitt älskade lilla Rödebyspår. Attans så jobbigt men värt all möda när rundan väl var slut. Att jag är där igen är tack vare denna sköna böna Frida, utan henne hade jag fortfarande suttit och väntat på inspirationen i soffan....

2 kommentarer:

  1. Bra jobbat! Och det är tackvare dig själv minsann, inspirationen är en sak men du gör det själv!

    SvaraRadera
  2. Du ska också ha ett stort tack, för det var hos dig jag såg träningen och blev nyfiken! Kram

    SvaraRadera